Det låter som en otrolig solskenssaga, men det är faktiskt sant. Detta har faktiskt hänt. Inte trodde jag att denna utgång skulle vara möjligt, när jag satt som djupast nere i mitt egoistiska alkoholistliv. Men jag fick alltihop tillbaka, ja, själva livet. Det är aldrig, aldrig kört.
Jag var en trygg och lugn fyrabarnsmamma med bra arbete inom vårdsektorn, fin man, ordnad tillvaro med en tro på Gud som funnits där sedan uppväxten. Fast det var tufft med diagnoser på flera av våra barn, och att de kommit ganska tätt. Det var en intensiv tid.
Antagligen hade allt fortsatt så, om det inte hade varit för den där festen hemma hos några vänner som tillhörde samma kyrka som vi. Stefan, min man, var sjuk så jag bestämde mig för att gå dit ensam.
Vin till maten
Där serverades vin till maten. Jag som annars inte drack tackade ja, fast jag vet att jag reagerade lite på att man serverade alkohol hos troende människor. När man bjöd om tackade jag inte nej.
Det påpekades på festen att jag blivit påverkad och jag tyckte att det var en underbar känsla.
I samband av min första fylla denna kväll var jag även otrogen mot min man, detta fick mig naturligtvis att känna ångest.
Slutligen gav jag mig av hemåt. Stefan var sjuk och låg till sängs, han märkte ingenting av min påverkan.
Ingen av oss som var med på festen anade väl vilka konsekvenser denna kväll skulle komma att få för mitt och hela min familjs framtid flera år framöver.
Drack i skymundan
Stefan, som intet ont anade, fick under den här tiden ett bibelord till sig. Det var Johannesevangeliet åtta där det står om Jesus och äktenskapsbryterskan.
Han visste att Gud ville säga honom något men förstod inte vad. Inte långt efter bröt jag ihop och grät. Jag berättade för Stefan att jag varit otrogen. Stefan förlät mig, direkt.
Det kunde ha varit en engångshändelse, men så blev det inte för mig. Det blev så att när Stefan arbetade gav jag mig av till systembolaget. Jag blev trogen kund på systemet, men drack endast för mig själv i skymundan.
Från början märkte Stefan inte så mycket, inte heller barnen. Men som det är med nya alkoholvanor, så stannar det ofta inte med lite grand, det blir bara mer och mer.
Slutligen var det omöjligt att dölja för min familj. Nu räckte det inte längre med att sitta ensam hemma och dricka, jag sökte mig alltmer till krogen. Vi som familj hade annars gått till kyrkan och varit rätt aktiva. Nu var jag inte längre bekväm i den gemenskapen. Med spriten kom ett helt nytt sätt att leva, med uteliv och så småningom även mer otrohet.
Gick i samtalsterapi
Alltfler människor började förstå att allt inte stod rätt till. Mina föräldrar var naturligtvis ledsna och oroliga.
Ibland frågade de mig varför jag gjorde så här, men jag hade inget svar. Jag gick slutligen dock med på samtalsterapi och hjälp utifrån.
Men jag gjorde det mest för att vara de andra till lags. Jag ville egentligen inte själv. Jag kunde sitta i samtal och samtidigt tänka på att jag skulle ut och festa på kvällen, efter samtalet. Stefan höll fast vid tron på Jesus. Det blev hans livlina. Han läste Bibeln och bad och sökte sin styrka i tron.
Han kämpade på i en ohållbar vardagssituation och förlät mig, trots mitt sätt att leva. Han höll samman familjen och var ankaret för barnen de här tuffa åren.
Han gav mig flera chanser och hoppades och trodde på mig, fast läget såg allt annat än ljust ut.
Fritt fall i livet
Situationen blev allt mer ohållbar. Som mamma hade jag verkligen försökt att skärpa till mig, men med tiden infann sig alltmer en känsla av att strunta i allt.
Det fanns inte längre någon tanke på hur Stefan upplevde situationen. När det gällde barnen försökte jag stänga av mina känslor. Barnen märkte att något var fel, men jag fortsatte mitt egoistiska liv och brydde mig allt mindre.
När skilsmässan blev ett faktum var det med blandade känslor. Självklart ställde jag mig själv frågan vad jag nu skulle ta mig till, samtidigt kände jag att jag nu kunde leva mitt nya liv, fullt ut.
Nu fanns det inte längre någon som ringde och undrade var jag var, jag kunde gå ut och roa mig så mycket jag ville. Det blev något av ett ”fritt fall”.
Det blev flera relationer, men jag försökte sköta mig då jag hade barnen hos mig. Visserligen skyndade jag ibland på, att de skulle gå och lägga sig, så att jag kunde dricka, men jag drack inte när de var närvarande. Mitt liv var i fritt fall.
Gud hörde min bön
Slutligen mådde jag väldigt dåligt, jag hade ett förhållande där jag ständigt upplevde mig kontrollerad men festandet fortsatte. Slutligen hamnade jag i en fyllecell, efter en incident på krogen.
Där i cellen ropade jag på Gud om hjälp. Jag hade nu på något sätt nått dit, då man känner att man inte orkar längre. Jag vet att Gud hörde den där bönen.
När jag en dag blev utan bostad förbarmade Stefan sig över mig och lät mig tillfälligt flytta in som inneboende. Jag fick låna en av pojkarnas sängar.
Det var en märklig situation, jag var hemma i mitt gamla hem, som inneboende. Stefan hade då och då skickat sms med Bibelord till mig.
Jag upplevde det som rätt tjatigt, men då jag fick psalm 51 som handlar om kung Davids omvändelse efter hans äktenskapsbrott med Batseba, tog det på ett märkbart sätt tag i min själ.
Ville vända om
En fredagskväll i augusti 2011 satt vi tillsammans och såg filmen Fireproof, som är en stark film med äktenskapstema. Då och där kände jag att jag ville vända om.
Jag ville komma hem, hem till Jesus och hem till min familj. Stefan frågade mig om jag var beredd på att försöka på nytt. Inom mig fanns ingen tvekan.
Den kvällen hände det något på djupet, både i mitt och Stefans liv. Sedan den kvällen var mitt sug efter alkohol också fullständigt borta. Här startade vår nya gemensamma resa.
Vi fick stöd och hjälp genom en präst och genom förbön och kärlek från församlingen, som endast hade en stor öppen famn och ett välkomnande tillbaka.
Sedan fick vi genom hjälp från familjen chans att besöka levande familjers helgretreater för gifta par.
Gud var med
Den 17:e december 2011 gifte Stefan och jag om oss igen. Det var en mindre samling med våra fyra barn och närmast anhöriga.
Bakåt kan vi se att Gud varit med hela vägen. Bland annat fick Stefan ett ord till sig i sitt inre ”Hon kommer att lämna dig för en tid, för att sedan komma tillbaka.” På olika sätt kände han att han skulle vänta på mig.
I dag lever jag i tacksamhet att jag fick en andra chans. Samtidigt kan jag inte skarpt nog varna för alkoholens starka makt att binda och slå sönder människors liv, sammanhang och familjer. Men om du på något sätt känner igen dig i min berättelse, vill jag samtidigt säga; det är inte kört. Kunde Jesus hjälpa mig, kan han hjälpa dig. Han både hör och ser varje människa, som av djupet av sitt hjärta, vänder sig till honom i sin nöd.
Text & Foto: Mia Netz. Med tillstånd av tidningen Inblick.
INBLICK är nyhetstidningen som beskriver omgivningen utifrån den lilla människans perspektiv. Med tyngd i kristna opinionsfrågor och tydligt ställningstagande för ”dessa mina minsta” förmedlas nyhetsreportage med socialt fokus. I varje veckas tidning finns dessutom flera härliga reportage om vad Jesus gör i vanliga människors vardag. Kommer ut på torsdagar. Innehåller utförlig TV-bilaga från Kanal 10 och Kanal 10 Norge.
