Livet vände för Roger och Lilian

5168

På ett nött trappsteg sitter Lilian Hansen och njuter av solens strålar mot sin solbrända hud. Hon blundar mot solen trots sina stora solglasögon och ett lugn strålar om henne. Så händer det. Ansiktet spricker upp i ett leende som når hela vägen till ögonen. Anledningen till hennes leende kommer gående längs med en gata i stadskärnan i Piteå. Han heter Roger Lind.

För några år sedan befann sig Lilian Hansen i ett mörker som präglades av alkohol och psykisk ohälsa. Känslan av att inte passa in någonstans och känslan av ensamhet gjorde att hon började döva sig med hjälp av alkohol.
– Det fanns ingen plattform eller botten att stå på i mig själv. Alkoholen fick bli en del i att försöka hålla mig ovanför ytan. Jag var rädd, ängslig och hade mycket ångest, säger Lilian.
Livet präglades av alkohol och terapi av olika slag för att kunna känna ett slags lugn, men inget av det hjälpte för Lilian. Träning har alltid varit en del av livet, vilket även det har varit en del av att hålla sig ovanför ytan. På gymmet fick hon kontakt med en kvinna och berättade om sin kamp. Kvinnan tog upp telefonen och slog ett nummer till en pastor i en kyrka i Piteå.

- Erbjudande från Jesus.se! -

Besökte gudstjänster
– Hennes uppmaning var att jag skulle ringa honom på en gång, vilket jag gjorde. Vi fick kontakt och jag började på samtal. Jag började även gå på gudstjänster och sög in allt som sades.
För första gången i livet kunde hon spegla sig i något och kände att hon dög som hon var.
– Guds kärlek forsade över mig. Budskapet att jag dög som jag var kom till mig och jag kände mig fullkomligt älskad för första gången någonsin. Det var en kärlek som inte finns i mänsklig kraft, säger Lilian.
Känslan höll i sig i några månader, men alkoholen tog överhand, även om vissheten fanns kvar. Viljan att sluta dricka fanns och hon försökte skaffa hjälp men den var inte rätt. Hon beskriver det som att hon var kidnappad av missbruket.
För Roger Lind blev alkoholen ett sätt att döva känslan av att inte känna sig som alla andra, att inte passa in. Under hela sin barndom hade han känt sig utanför och aldrig känt att han passat in någonstans. Han jämförde sig hela tiden med andra människor.

En livslögn
– Jag växte upp som ensambarn och jag har alltid fått höra att det är så synd om mig. Till slut blev det min livslögn och jag mådde som bäst när jag var ensam, säger han.
I de tidiga tonåren provade han alkohol för första gången. Han beskriver det som att den saknade pusselbiten föll på plats.
– Jag trodde att jag förstod vad livet gick ut på. Efter två öl så kände jag mig som alla andra, säger Roger.
Det skulle se bra ut mot omvärlden och alkoholen hjälpte till att bygga upp fasader och masker. Han beskriver det själv som att han varit en liten pojke hela sitt liv.
Senare i livet träffade han en kvinna, gifte sig och fick barn. Förväntningarna om familj, hus och stuga blev verklighet. I och med detta fick han arbeta mycket för att ha allt som han förväntades att ha. Alkoholen var en del av livet hela tiden och när äktenskapet till slut havererade och hans pappa gick bort så stannade livshjulet. Där och då tog missbruket över livet totalt.
– Människor i min omgivning försökte prata med mig om det dysfunktionella i att tro att alkohol är lösningen på livets problem. Jag fick höra att om jag är kvar i missbruket, så kommer jag snart sitta med en pistol mot huvudet, säger Roger och för handen upp till korset som hänger i kedja runt halsen.
De orden blev något av en vändpunkt för honom och han bestämde sig för att flytta från Arvidsjaur. Flytten gick till Piteå och i maj 2016 klev han för första gången innanför dörrarna hos Anonyma Alkoholister.
– Det känns som att jag föddes för tre år sedan. Helt plötsligt var jag nykter för första gången på många, många år, säger Roger.
Roger säger att han innan dess inte förstod att det var Gud han behövde, men Gud började sy igen hålet i bröstet bit för bit. Det hålet som han tidigare försökt fylla med alkohol och mycket annat, utan att lyckats.

”Livsavgörande att tro”
– För mig var det helt livsavgörande att tro på Jesus. Jag levde i en lögn och han var sanningen. Det är stort att ha kommit åt sanningen. Med Jesus är man inte ensam längre. Det hjälper mig att han vet vad jag tänker och säger. Han vet allt nu och då rätar det upp sig, säger Roger.
Han säger att det är just Jesus som hjälpt honom, när alla vetenskapliga knep inte gjort det.
– Detta var sista anhalten innan man var på väg att lämna in. Jesus upprättar människor och jag känner en sådan tacksamhet. Det är en viktig milstolpe i mitt liv att veta att jag är förlåten. Det ligger en sådan stort kraft i förlåtelsen och i tacksamheten över den. Nu har livet börjat på riktigt. Innan levde jag inte, säger Roger.
Roger var sjukskriven från sitt arbete och började träna på ett gym inne i stan. Där fick han syn på Lilian. Men han vågade inte höra av sig till henne förrän efter några månader.

”Kände mig dum”
– Jag ville göra det men jag kände mig så dum. Först efter ett halvår som nykter tog jag mod till mig, säger Roger.
En kväll satt Lilian hemma och bad i sorg och förtvivlan om ett konkret sätt att ta sig ur sitt missbruk. Det plingade till i telefonen och det var mannen som hon sett flera gånger på gymmet som hörde av sig. Han undrade om hon ville ses och fika. Den mannen var Roger. På deras andra träff berättade han nervöst att han gick på AA-möten och var nykter alkoholist.
– Han berättade om sitt liv och jag förstod där och då att Roger var svaret på mina böner och min väg ut ur missbruket. Jag kände en sådan tacksamhet, säger Lilian.
– Uttrycket ”om sanningen ska fram” kan vara ganska obehagligt och skrämmande. Men det ledde oss rätt, säger Roger.
Idag är båda nyktra och Roger har en fungerande relation med sina barn. Och i juli förra året gifte sig paret. Vägen till kärlek har varit krokig men till slut har de landat hemma hos varandra. Båda ser på allt det som hänt som ett Guds verk. Att han vägledde dem och de tog emot hans hjälp. Allt är hans förtjänst.
– Det var krokiga vägar i livet tills jag träffade Roger. Med honom känns det lugnt, tryggt och kärleksfullt. Precis som med relationen med Gud och Jesus. Vi delar både tro och ett förflutet med missbruk och samtalen blir på ett djupare plan. I relationen till Gud och varandra har vi kommit hem. På alla plan, säger Lilian och tar Rogers hand.
ANNA-KARIN SELSTRÖM LUNDIN

Med tillstånd av tidningen Inblick.

INBLICK är nyhetstidningen som beskriver omgivningen utifrån den lilla människans perspektiv. Med tyngd i kristna opinionsfrågor och tydligt ställningstagande för ”dessa mina minsta” förmedlas nyhetsreportage med socialt fokus. I varje veckas tidning finns dessutom flera härliga reportage om vad Jesus gör i vanliga människors vardag. Kommer ut på torsdagar. Innehåller utförlig TV-bilaga från Kanal 10 och Kanal 10 Norge.