I dödens väntrum hittade Tonny och Barbro livet

811

För drygt ett år sedan, precis efter att Tonny och Barbro Rosqvist gift sig, började en tid av både kaos, smärta och glädje. Barbro förlorade sitt ena ben, men samtidigt hittade de ett helt nytt liv.

Barbro har diabetes, och som en konsekvens av det blir blodcirkulationen lätt dålig i benen. Efter att ha skadat foten och fått ett sår, träffade hon en AT-läkare som inte förstod allvaret i situationen. Till slut blev hon tvungen att amputera tån.
På grund av diabetesen var det svårt för såret efter amputationen att läka och kallbranden spred sig. Det hela slutade med att Barbro först var tvungen att amputera halva foten, och sedan amputera benet strax under knäet.
När Barbro tänker tillbaka på den här tiden är allt som i en dimma.
– Jag har nog förträngt allt på grund av smärtorna, säger hon.

Dödens väntrum
Men hennes man Tonny kommer ihåg desto mer. När han kom in till sjukhuset efter Barbros amputation var hon inte kontaktbar. Läget var allvarligt.
– Det var som dödens väntrum. Hennes blodvärde var nere på 52 och läkarna sa att de inte visste om hon skulle klara sig. Jag tänkte ”Är det så här att förlora en fru?”
En av sjuksköterskorna frågade Tonny om han kände Gud. I så fall var det dags och be nu, menade hon.
Tonny var inte en kristen och bön var inget han var bekant med. Hans föräldrar var visserligen pingstvänner men deras tro hade inte fastnat på honom. Inte heller när hans kusin mött Jesus ville Tonny lyssna. Han tyckte bara kusinen var jobbig.
Men när nu sjuksköterskan frågade tog det skruv.
– Hon sa att Gud var där och han aldrig lämnar mig. Sen åkte jag hem och började be. Jag gick runt, runt när jag bad. Det var som i Disney-filmerna – det blev nästan spår i mattan efter ett tag.

Oerhörd inre frid
Tonny som hela sitt liv arbetat som musiker och varit ute och spelat på dansrestauranger, gillade också den kristna musiken. Efter en sökning bland TV-kanalerna efter en flytt fick de syn på den kristna TV-kanalen Kanal 10. Både Tonny och Barbro gillade musiken och glädjen.
När han nu gick runt och bad satte han på Kanal 10. Det var ett live-program där man kunde ringa in saker man ville ha hjälp att be för, så bad programledarna och tittarna sedan för det.
– Jag frågade mig själv vad jag kunde förlora på att ringa in, och sen ringde jag och berättade om Barbro.
Medan Tonny väntade på att hans böneämne skulle komma upp frågade Britt, en av programledarna, om det fanns någon som tittade på programmet som ville ta emot Jesus i sitt liv.
– Jag vände mig om och tänkte ”Menar de mig?” När Britt sedan bad en bön om frälsning bad jag med. Jag upplevde något jag inte trodde existerade. Det var som en värme gick genom hela kroppen. Tårarna började rinna och jag kände en sån frid som jag aldrig tidigare upplevt, säger Tonny.

”Krutkärring”
Senare i TV-programmet bad man också för Barbros hälsa. När Tonny nästa morgon ringde sjukhuset fick han veta att blodvärdet hade stigit från 52 till 74 och sköterskan var lite förvånad över att Barbro plötsligt svarade så bra på behandlingen.
– Jag tackade Jesus. Den som ber han får, det bara är så, säger Tonny.
När han träffade Barbro dagen efter var hon vaken och glad. När sjukgymnasten ville flytta över Barbro i en ny rullstol valde hon att själv hoppa dit på ett ben. I korridoren stod läkare, sjuksköterskor och arbetsterapeut och bara gapade när de såg henne.
– Läkaren sa ”Vilken krutkärring! Jag förstår inte detta.”.
– Jag gjorde saker som man inte brukar klara så snabbt efter en operation. De var rädda att jag skulle bryta benet om jag hoppade så.

Begrava det gamla
När Tonny berättade för Barbro att han bett för henne, och också om sin nyfunna tro och sin upplevelse med Jesus, var det ingenting konstigt för Barbro.
– Jag svarade att jag har trott hela mitt liv. Jag gick till Frälsningsarméns barnverksamhet när jag var liten. Sen sa jag till honom att hans tro var min tro om vi nu skulle leva ihop. När jag sen bad tillsammans med Ingmar, som nu är vår pastor, kändes det skönt på något vis, säger Barbro.
Det visade sig tyvärr att Barbros ben inte läkte ihop som det skulle. Till slut fick hon kapa bort hela benet. Men det har inte stoppat Barbro och Tonnys iver att be till Gud i stort och smått. Efter operationen kunde Barbro inte sova på grund av all smärtan.
– De kunde inte ge henne högre dos med morfin. Bara Alvedon. Jag lade handen på henne och bad att hon skulle slippa smärtan. Sen sov hon som en stock, säger Tonny.
Efter en tid kändes det naturligt för Tonny och Barbro att döpa sig. De ville göra ett avslut med sitt gamla liv.
– Jag ville tillhöra Gud och vara med om allt han hade för mig, säger Barbro.
– Ja, och jag ville börja ett nytt liv och begrava det gamla, säger Tonny.

Rensat ut garderoben
Vid samma tillfälle började de också tala i tungor.
– Pastorn sa att ”nu ska ni bara öppna munnen så ska det hända något härligt”. Jag tänkte att jag skulle aldrig kunna tala i tungor. Men rätt vad det var talade jag något jag inte begrep ett dugg av. Men jag kände mig så upplyft av det, säger Barbro.
Inför ytterligare en operation, där man skulle öppna upp kärlen i det ben som Barbro har kvar, fick hon förbön och kände också då samma upplyftande känsla.
– Alla bad för mig och det kändes som om jag bara lyftes högre och högre. Till slut började jag skratta. Jag var så glad och lycklig och jag bara inte kunde hålla det inne i mig, säger Barbro.
Senare berättade läkarna att operationen gått över förväntan.
Tonny känner tydliga förändringar i sitt liv efter att han mött Jesus.
– Det är en känsla av att inte frukta någonting, eller att skämmas, och en känsla av att vilja hjälpa. Vi har rensat ut saker. Det är som att ha gått ner i vikt och man byter ut hela garderoben för att ingenting passar längre.
Tonny gillar att tala med folk han möter överallt. Han vill berätta om vad han upplevt.
– Jag sår små frön överallt. Jag vill ju att människor ska få uppleva samma underbara liv som jag har gjort, säger Ronny Rosqvist.

Maria Johansson

Med tillstånd av tidningen Inblick.

INBLICK är nyhetstidningen som beskriver omgivningen utifrån den lilla människans perspektiv. Med tyngd i kristna opinionsfrågor och tydligt ställningstagande för ”dessa mina minsta” förmedlas nyhetsreportage med socialt fokus. I varje veckas tidning finns dessutom flera härliga reportage om vad Jesus gör i vanliga människors vardag. Kommer ut på torsdagar. Innehåller utförlig TV-bilaga från Kanal 10 och Kanal 10 Norge.