Under förbön upplevde hon en skön värme över hjärtat. När hon dagen efter på sjukhusbritsen tittade upp på de fyra bildskärmarna såg hon bönesvaret. ”Jag såg ett hjärta jag inte kände igen, hålet som funnits där tidigare var borta” berättar Yvonne Ahxner från Västerås.
Yvonne och Roland Ahxner, båda 58 år, flyttade till natursköna Ängsö utanför Västerås för fem år sedan. Tanken var att finna en lugnare tillvaro. Yvonne hade länge kämpat med en stegrande trötthet och 2005 slutade det med en kollaps. Vid en ultraljudskontroll upptäcktes ett hål mellan vänster och höger hjärtkammare.
– Det var cirka två centimeter i diameter och enligt läkarna troligen medfött. Efter det sjukskrevs jag och kallades till ultraljudskontroll var tredje månad då jag med egna ögon varje gång såg det stora hålet gapa mot mig på bildskärmen, berättar Yvonne Ahxner.
Yvonne blev allt tröttare, fick kärlkramp, medicinerades hårt och åkte in och ut på kontroller. Sommaren 2009 drabbades hon också av svimningar.
– Först efter en tid berättade jag för läkarna om svimningarna och då beslutades om en kranskärlsröntgen.
Förbön inför röntgen
Maken Rolands förslag dagen före ingreppet, att de skulle gå på onsdagens bönegrupp, kändes inte särskilt lockande för Yvonne.
– Jag kände mig nervös, rädd och ofokuserad inför vad som skulle ske dagen efter men Roland stod på sig och när kvällen kom åkte vi ändå. Men vi sa inget om mina hjärtbekymmer, berättar Yvonne.
Bönegruppsledaren inledde direkt med att engagerat tala om helande och när Yvonne och Roland till slut berättade blev det fart på gruppen, som bestod av tio-tolv personer, en brokig blandning av yngre och äldre, nyfrälsta och stadiga kristna.
– Jag bad om förbönshjälp för min oro och rädsla, berättar Yvonne.
De lade sina händer på Yvonne och bad, men inte bara för oron, utan även för helande. Och visst hände det saker!
– Efter en stund kände jag en tefatsstor, skön värme över mitt hjärta som höll i sig en stund. Efteråt var oron borta och jag kände mig bara kolugn. Men jag sa inget om upplevelsen, inte ens för Roland, berättar hon.
Hjärtat var helt!
På sjukhuset dagen efter fick hon först lugnande medel innan själva ingreppet tog vid. Lite omtöcknad och med slutna ögon hörde hon efter en liten stund läkaren muttra: ”Du, vem har egentligen remitterat dig hit?” och så fortsatte han lite irriterat: ”Han kunde inte sitt jobb!”.
– Jag tänkte ”nu har läkaren blivit knäpp”, samtidigt tittade jag upp på de fyra bildskärmar som fanns ovanför mitt huvud. Jag bara stirrade! Jag såg ett hjärta jag inte kände igen! Hjärtat var helt!
Lite vimmelkantig försökte hon förklara för doktorn att skärmen inte var uppdaterad, att hjärtat måste tillhöra den förra patienten man behandlat, men han skakade bara på huvudet och sa åt Yvonne att hoppa ner från britsen. ”Jag ser inget fel på ditt hjärta” sade han.
– Jag hade fortfarande inte fattat vad som hänt när jag ringde till Roland och sa att jag behövde hämtas. Han trodde att jag yrade och sa åt mig att sova en stund. Ungefär då började det gå upp för mig: JAG ÄR HELAD!
Slängde alla tabletter
När Yvonne kom hem började hon fundera över hur hon skulle göra med alla starka tabletter, i uppståndelsen på sjukhuset hade hon inte kommit sig för att fråga.
– Jag tänkte: om Gud har gett mig ett nytt hjärta kan det väl inte vara rätt att stoppa i sig alla de här tabletterna. Det är absolut inget jag kan eller vågar rekommendera andra men jag tog det drastiska beslutet att slänga alla tabletter, berättar hon.
När Yvonnes ordinarie doktor vid återbesöket allvarligt frågade ”Yvonne, vad är det som hänt?” fick hon vittna om vad Gud gjort.
– Läkaren var glad för min skull och sa också något jätteintressant: ”Du ska veta att sånt här pratas det om bland oss läkare och vi vet att det händer saker när kristna ber. Men det är första gången jag fått vara med om det på nära håll”.
Efter det sade läkaren åt Yvonne att hon skulle få börja trappa ner på hjärtmedicinerna.
– När jag lite skamset svarade att jag slängt medicinerna började hon gråta och förklarade att jag normalt skulle ha totalkollapsat efter att ha slutat med så många mediciner på en gång. Till slut sa hon: ”Du har verkligen fått ett nytt hjärta”.
Fler mirakler
Makarna Ahxner har fått uppleva flera mirakulösa helanden på senare år. Roland i sin rygg efter en diskbråcksoperation och Yvonne har blivit kvitt sin nöt- och pollenallergi. Vid ett konferensmöte för en tid sedan helades hon också från en hörselskada.
– Predikanten lade händerna på mina öron och bad en kort bön. När jag gick tillbaka mot bänken kände jag mig först lite yr, sen var det ungefär som om jag fått en örfil. Då kom hörseln tillbaka, berättar Yvonne.
Själva tror de att den personliga, djupa gemenskapen med Gud är en av nycklarna till bönesvar. Tillsammans har de senaste åren gått PTL:s distansbibelskola som har sitt säte i Sölvesborg där de fått uppbyggande undervisning.
– Jag tror hemligheten ligger i att söka Gud mer. De senaste åren har vi ägnat mycket tid åt Bibelläsning och bön och lyssnat mycket på undervisning i stället för att titta på tv, säger Roland som också tror det är viktigt att välsigna andra på olika sätt.
Bland annat är de engagerade i ett projekt där församlingen rent konkret hjälper och stöttar människor i grannskapet med exempelvis praktisk hjälp av olika slag, ekonomisk rådgivning, kontakter med myndigheter och utdelning av matkassar till jul.
– Läs Jesaja 58. Där står att vi ska hjälpa och stötta människor som behöver hjälp och att också Gud då ska möta våra behov och lyssna på vår bön, säger Yvonne Ahxner.
Text & Foto: Johan Eriksson. Med tillstånd av tidningen Inblick.
INBLICK är nyhetstidningen som beskriver omgivningen utifrån den lilla människans perspektiv. Med tyngd i kristna opinionsfrågor och tydligt ställningstagande för ”dessa mina minsta” förmedlas nyhetsreportage med socialt fokus. I varje veckas tidning finns dessutom flera härliga reportage om vad Jesus gör i vanliga människors vardag. Kommer ut på torsdagar. Innehåller utförlig TV-bilaga från Kanal 10 och Kanal 10 Norge.
