När Kalle Appelfeldt var 28 år började hans liv. Det var då han totalt kapitulerade för Jesus och fick ett radikalt förändrat liv. Från ett missbruksliv på samhällets botten fick han total upprättelse. Sedan dess lever han för Jesus, arbetar som missionär och berättar för andra om sin tro.
– Det finns hopp för alla. Gud gav mig en ny identitet. Det vill han ge andra också.
Som barn var Kalle Appelfeldt liten till växten och dessutom läspade han. Det räckte för att han skulle bli mobbad i skolan – det första steget på vägen utför.
14 år gammal kom Kalle till ett kristet sammanhang, men hans första bild av kristendomen blev inte positiv – tvärtom.
– Jag gick raka vägen hem till mamma, som var troende, och sade åt henne att aldrig mer tala med mig om Gud. Han är bluff och existerar inte, och jag vill inte veta något om din Gud.
– Från den stunden kom det in en hårdhet i mitt liv. Trots att vi aldrig hade haft alkohol i mitt hem så kom jag in i ett alkoholmissbruk. Dessutom började jag med stölder.
Sveriges soptipp
18 år gammal var Kalle en fullfjädrad missbrukare, som åkte ut och in på alkoholistanstalter. Flera gånger hamnade han på ökända Venngarn.
– Venngarn var verkligen Sveriges soptipp. Dit kom de alkoholister som man inte hade något hopp om. Jag var dessutom yngst av alla.
Kalle hamnade också inom lås och bom, bland annat på fängelset i Umeå och på ökända Kumlaanstalten.
– När jag var 28 år gammal hade jag försökt allt, inklusive att ta mitt liv. Det fanns ingenting mer att leva för. Jag kände en sådan total tomhet i mitt innersta. Jag drack hejdlöst dag och natt, vad som helst som innehöll alkohol, även om det var T-sprit och skolkräm. Det fanns inget stopp i mitt liv.
Men hela tiden hade Kalle en mamma som bad för honom. Och Gud hade inte gett upp hoppet.
– Det fantastiska är att det inte vi som utväljer Gud, utan han som utväljer oss och har en plan med våra liv. Hur hopplöst det än ser ut så kan han vända det.
Övervakare på uppdrag
För Kalles del började vändningen med att han på Skänningeanstalten träffade Margareta Lysén. Hon kom till anstalten med en grupp från Svenska kyrkan.
Vid fikabordet sade Margareta: ”Jag tror inte på kriminalvården. Men jag har jobbat med missbrukare och jag tror det finns en levande Gud som förändrar människor.”
– Jag gillade inte kyrkan, men jag gillade Margaretas syn på kriminalvården och frågade henne om hon inte kunde tänka sig att bli min övervakare. Hon svarade att hon kunde be över det, något som jag tyckte var helt tokigt.
När Margareta bad visade Gud henne att Kalle skulle bli frälst och så småningom komma ut som missionär. Det ledde till att hon tackade ja till uppgiften som övervakare.
– Hon pressade mig aldrig när det gällde tron för hon visste att jag var ointresserad. Istället väntade hon in den punkt då jag skulle kapitulera.
Lätta att lura
Kalle begick nya brott under övervakningstiden och skulle därför återföras till fängelset. Men Margareta lyckades ordna så att han istället fick komma till ett kristet behandlingshem.
– Jag tänkte att de kristna är så lätta att lura, så jag sa ja och fick komma till Västanåshemmet. Där var det bara biblar och kristna böcker, så jag förstod inte hur jag skulle stå ut, men jag gjorde klart för föreståndaren att jag inte ville ha med kristendomen att göra.
När det blev dags för bönemöte skulle Kalle gå därifrån.
– Mitt i trappan blev jag stoppad. Idag inser jag att det var en ängel, men då trodde jag att jag blivit mentalt skadad. Jag kände – rent fysiskt – en hand som tog mig över bröstet. Det blev som en värme i hela mig.
– Jag försökte gå upp för trappan, men jag kunde inte komma en millimeter. Istället kände jag hur samma hand tog mig vid handen och drog ner mig till bönemötet.
– Där kände jag att min hårda mentalitet bara smälte ner och jag grät för första gången. Plötsligt bad jag: ”Gud, jag har svårt att tro på dig, men om du finns så ta hand om skräpet, för jag orkar inte längre.”
Fick ett samvete
I den stunden fick Kalle ett samvete. Stölder hade länge varit en del av vardagen, och dagen efter gick han till en affär och plockade på sig några saker.
– Men när jag gick ut från affären var det som brinnande kol i mina fickor, jag kände hur stöldgodset bara brände.
Kalle fick gå tillbaka och lämna stöldgodset.
– Då förstod jag att evangeliet var mer än en känslogrej, det var verkligt.
Men när han muckade från behandlingshemmet gick han tillbaka till det gamla missbrukslivet. Hela vintern bodde han utomhus i Stockholms parker. Och tillvaron kändes mörkare än någonsin.
En dag, våren 1971, gick han till ett tältmöte.
– Jag stoppade predikanten mitt under predikan och bad honom be för mig. Det gjorde han.
Nästa dag träffade han Margareta – som hjälpte honom att ordna bostad och jobb i Skeda utanför Linköping. Där kom han också med på församlingens tältmöte.
– Det är det mötet som jag räknar som mitt fullständiga genombrott.
– Jag fick, rent fysiskt, se bilder av mitt liv, det var som på bio. Jag kunde följa mitt liv ända sedan jag var liten pojke och jag såg vilka möjligheter jag haft, men också vilken fruktansvärt upprorisk lögnare jag hade blivit. Jag kände att nu är det slut, jag kan inte ljuga och manipulera mer. Antingen begår jag självmord eller också måste Jesus ta hand om mitt liv fullständigt.
Det blev det senare. Kalle kapitulerade för Gud och fick höra en röst som sa: ”Min son, nu ska jag ta hand om dig.” Dagen efter gick han till polisen och erkände alla brott han begått. Han kunde helt enkelt inte ljuga längre.
Domaren blev frälst
Kalle döptes och växte i sin tro. Men snart blev det dags för rättegång.
– Åklagaren yrkade på ett långt fängelsestraff. Men allt vände när jag började berätta vad Jesus hade gjort med mig. Även mina vänner från kyrkan kunde intyga hur mitt liv hade förvandlats.
– Då sade domaren att det måste vara något metafysiskt som jag varit med om, och så valde han att inte döma till fängelse utan ge mig en ny chans.
Strax därefter fick Kalle uppleva hur domaren själv kom till kyrkan och gick fram för att knäböja vid första bänken.
– Där blev domaren frälst – och jag fick vara med och be för honom!
Kalle betonar att man måste lägga ner hela sitt liv för att Jesus ska kunna förvandla en person på allvar. I Bibeln står det: ”Den som mister sitt liv ska finna det”.
– När jag lade ner hela mitt liv, då såg jag hur allt började lägga sig tillrätta. Jag har gjort massvis av misstag sedan dess, men det var då som processen med upprättelsen startade. Ljuset kom in i mitt liv och blev bara starkare och starkare.
Kalle började på bibelskola. Han kunde inte låta bli att berätta för människor han mötte om vad Gud gjort i hans liv och efter utbildningen arbetade han som evangelist. Under den tiden träffade han sin blivande hustru Inger.
– Gud har gett mig en underbar familj som har betytt så ofantligt mycket. Idag har Inger och jag tre barn och fyra barnbarn. Tänk att jag som hade förlorat allt har fått så mycket tillbaka. Gud är fantastisk!
Till Ecuador som missionär
Efter bröllopet fick Kalle och Inger uppleva hur Gud kallade dem att åka ut som missionärer.
– Jag kunde inga språk och tänkte att missionärslivet låg ljusår ifrån vad som var möjligt. Men Gud hade en plan och jag och Inger fick åka till Ecuador för att arbeta bland indianer.
Kalle och Inger jobbade många år som missionärer i Ecuador och i Spanien. Idag har Kalle passerat 70, men det hindrar honom inte från att fortsätta resa som talare, både i Sverige och i Sydamerika, i samarbete med Trosgnistans mission.
Kalle betonar att mötet med Jesus inte bara blev ett möte, utan en total omvändelse.
– Om det inte hade varit för Jesus, då hade jag varit död för länge sedan. Men Gud gav mig en ny identitet. Det är viktigt att man inte håller fast vid sitt gamla missbruksbeteende utan verkligen förändras och går vidare. Den upprättelse som jag fick när jag kapitulerade för Jesus har hållit i sig hela livet.
Eva Ruderstam. Med tillstånd av tidningen Inblick.
INBLICK är nyhetstidningen som beskriver omgivningen utifrån den lilla människans perspektiv. Med tyngd i kristna opinionsfrågor och tydligt ställningstagande för ”dessa mina minsta” förmedlas nyhetsreportage med socialt fokus. I varje veckas tidning finns dessutom flera härliga reportage om vad Jesus gör i vanliga människors vardag. Kommer ut på torsdagar. Innehåller utförlig TV-bilaga från Kanal 10 och Kanal 10 Norge.
