Skriv ut

Sara fick sitt liv förvandlat

2013 v35 -  kristet reporta
Sara Yonadam kämpade med ångest och självmordstankar. En dag ställde hon sig på ett berg, redo att hoppa. – Då fick jag höra Gud tala. Jag fick nytt hopp, och ett halvår senare kom dagen som förvandlade hela mitt liv.

Sara Yonadam växte upp i Helsingfors tillsammans med sin mamma. I förskolan såg hon andra barn hämtas av sina pappor. Hon undrade varför hennes pappa aldrig kom och varför hon aldrig fick träffa honom.
– Mamma berättade att han bodde i Sverige – på andra sidan havet.
Men så en dag när Sara var fem år gammal ringde telefonen och en mansröst sa på svenska: Hej, jag är din pappa.
– Jag förstod ju inte vad han sa, men det blev den första kontakten. Mamma och pappa började träffas igen, och blev förälskade i varandra. Efter ett tag flyttade jag och mamma till pappa i Södertälje. Vi blev en familj, och jag fick lära känna pappas släkt.

Familjeidyllen sprack
Men familjeidyllen höll inte i sig. Det var en hel del festande i hemmet, och drickandet blev bara värre och värre.
– Det blev destruktivt med mycket bråk. Ibland kunde pappa komma in i mitt rum när han var full och hota att ta sönder mina saker. Jag försökte hålla masken och vara lugn, men det var psykiskt jobbigt.
Sara hade en barnatro.
– När mamma och pappa bråkade så bad jag till Gud att jag och mamma skulle sticka därifrån. För hela tiden levde jag med skräcken att han skulle komma in i mitt rum.
Sara intygar att hennes pappa är världens skönaste pappa när han är nykter. Men när spriten kom in i kroppen blev han en annan person. Då blev han lätt arg, och man visste aldrig vad som hände.
– En dag sa mamma till mig att packa mina grejer för vi skulle åka till en vän och bo där. Jag kände en sådan lättnad. Men efter några dagar var vi tillbaka igen. Mamma hoppades att det skulle bli bättre, men det blev det inte. Sista tiden var det bråk hela tiden.

Kaos på insidan
När Sara var tolv år gammal skildes hennes föräldrar. Sara bodde hos mamma, och träffade sin pappa ibland.
– Det blev som en efterkrigstid. Ingen pratade om det som hänt. Jag var i en sorts vänteläge. Full med ångfest, fruktan och frågor.
Snart började det gå utför. Utåt sett såg allt bra ut. Sara hade bra betyg i skolan och engagerade sig i samhället. Men på insidan var det kaos.
– Mamma försökte säga till mig att inte ta på mig skulden för pappas alkoholproblem och för skilsmässan, men ändå så malde tankarna. Älskar han mig verkligen? Jag bar på självmordstankar, och när det blev tyst på kvällen så grät jag mig till sömns.

Snatteri gav kick
I 14-15-årsåldern började Sara umgås med kompisar med trassliga hemförhållanden. Tillsammans började de snatta.
– Först var det mest godis, men så småningom gick det så långt att vi gick med tomma ryggsäckar till affären. Det handlade nog mest om kicken av att lyckas. Man kände sig grym när man kunde hålla masken. Men det berodde också på att vi hade ont om pengar, och att jag inte hade möjlighet att köpa märkeskläder.
– Samtidigt ville jag så gärna vara en god människa. När jag konfirmerade mig så tänkte jag att nu ska jag bli duktig och god. Jag ansträngde mig. Jag gick till gudstjänsterna i kyrkan, men det kändes mest som föredrag. Och jag försökte att läsa Bibeln. Flera gånger började jag i Första Mosebok, men jag kom aldrig så långt.

Redo att hoppa
I december 1999 mådde Sara så dåligt att hon en kväll gick upp på en bergstopp och ställde sig längst ut på kanten.
– Jag tänkte att nu hoppar jag. Men precis när jag stod där så hörde jag en röst, väldigt tydligt. Den sa: ”Du behöver inte göra det här. Det finns ett annat sätt. Det finns en annan väg.”
– Jag svarade: ”Okej, inte den här gången, men nästa.” Men orden jag fått höra tände ett hopp i mig. Det grep tag i mig, och i efterhand har jag förstått att det var Gud som talade.
Dagen efter insåg Sara på allvar att hon faktiskt varit nära att ta sitt eget liv. Hon fick ett mentalt sammanbrott i skolan.
– Jag fick gå i terapi, och det var på ett sätt bra. Men när jag var mitt inne i samtalet så var tiden slut. Och det var jobbigt att ständigt återuppleva och berätta.

Kvällen som förvandlade livet
Sara engagerade sig i ett ungdomsråd i staden. Där träffade hon en kille som inte var som alla andra. Han var snäll mot henne, och skämtade inte på ett lågt sätt, som många andra gjorde. Killen var kristen och en dag bjöd han med Sara till Pingstkyrkan.
– Jag fick höra tungotal för första gången och jag såg folk sjunga lovsång med uppsträckta armar. Jag tyckte det var jättekonstigt och nästa dag berättade jag för alla att Pingstkyrkan var värsta sekten.
Men killen gav sig inte utan bjöd in Sara till en ungdomssamling.
– Jag hade tänkt gå till fritidsgården den kvällen, men mamma vägrade, och i ren protest sa jag att då går jag till Pingstkyrkan istället, fast jag egentligen inte ville gå dit. Men jag kom dit, och den kvällen kom att totalt förvandla mitt liv.
– En pastor berättade om sitt liv och det kändes inte torrt och uppläst, utan bara äkta. När jag såg på honom insåg jag att det här var på riktigt. Jag resonerade med mig själv, och det var en strid i mitt inre.
– Jag tänkte på allt som hänt det senaste halvåret. Jag kände att den här mannen hade valt livet medan jag hade valt döden. Hur konstiga jag än tyckte att uttrycken i kyrkan var, så måste jag ge Jesus en chans. Så jag bad med i frälsningsbönen och blev helt darrig. Jag fick möta Jesus – och blev född på nytt.

Jag och Jesus
Dagen efter frågade Saras kompisar vad som hade hänt. De såg i hennes ögon att något hade hänt.
Sara var i kyrkan mer eller mindre hela tiden, och hon fick uppleva mer och mer av Gud. Hon kom med i en ungdomsgrupp. Så småningom hittade hon sin man, och idag har de två underbara barn. Sara jobbar nu som säljare på Kanal 10, och hela familjen är mycket engagerad i församlingen, där Saras kristna vän idag arbetar som pastor.
– Det är 13 år sedan dagen då allt förändrades, och sedan dess har det varit jag och Jesus, säger Sara.

Text & Foto: Eva Ruderstam. Med tillstånd av tidningen Inblick.


INBLICK är nyhetstidningen som beskriver omgivningen utifrån den lilla människans perspektiv. Med tyngd i kristna opinionsfrågor och tydligt ställningstagande för "dessa mina minsta" förmedlas nyhetsreportage med socialt fokus. I varje veckas tidning finns dessutom flera härliga reportage om vad Jesus gör i vanliga människors vardag. Kommer ut på torsdagar. Innehåller utförlig TV-bilaga från Kanal 10 och Kanal 10 Norge.