Skriv ut

Second Hand banade väg för en aktiv Gudstro

2013 v16 -  kristet reporta
Annelie Johansson tar emot i dörren med ett stort leende på läpparna. Hon är en positiv och glad kvinna som har nära till skratt – trots att livet flera gånger har krisat. Egentligen kommer hon från Nyköping och hon har även bott i Kalmar i många år. Men sedan 23 år tillbaka bor hon i skånska Hässleholm – och stormtrivs.

– Jag har jobbat inom vården, inom industrin och med städning, men idag är jag förtidspensionär. Jag vurmar för människor och älskar att möta människor.
I 30 år var hon gift med sin Janne. Det var lyckliga år med mycket glädje och kärlek. Men det var också år som kantades av sjukdom.
– Janne var sjuk i 23 år. Han fick en slags muncancer och led dessutom av svår diabetes. Det var när han var svårt sjuk som jag började be till Gud.
– Jag är inte uppvuxen i något kristet hem, men jag har gått i söndagsskola och alltid haft en barnatro. Jag bad både för Janne och för mig själv, att jag skulle klara mig. Janne överlistade sjukdomen många gånger, men för tolv år sedan dog han och jag blev ensam.

Nere på botten
Först blev Annelie arg på Gud. Men någonstans mitt i processen så växte ändå en tro fram, och Annelie började gå till en församling.
Sorgen och smärtan efter makens död försökte Annelie döva med arbete.
– Jag orkade inte ta smärtan. Och jag var rädd för att känna efter hur jag egentligen mådde.
Det gick en tid, men sedan började Annelie må dåligt. Riktigt dåligt.
– Jag gled in i en djup depression och var ända nere på botten av vad en människa kan vara. Jag tror det var sorgen som orsakade depressionen, att jag skjutit bort den och inte orkat ta tag i den. I två år var jag riktigt dålig, och hade jag inte haft min dotter och hennes man vet jag inte hur det hade gått.
Annelie behandlades med medicin och fick god psykiatrisk hjälp. Men det kom att ta ytterligare ett par år innan hon var på benen igen.
– Under de åren så orkade jag inte tro. Jag tänkte att Gud bryr sig nog inte om mig, och jag slutade gå till kyrkan.

Jobb på second hand
För två år sedan flyttade Pingstkyrkans second hand till nya lokaler bara ett stenkast från Annelies bostad.
– Då slog det mig att jag skulle fråga om jag inte kunde få jobba där frivilligt. Det fick jag – och beskedet gjorde mig så lycklig.
Annelie berättat att arbetet där har berikat hennes liv.
– Jag upptäckte vilken enorm gemenskap det fanns bland personalen och i relationen med kunderna.
Annelie började må bättre och komma i balans som person. Samtidigt kände hon att hon ville hitta tillbaka till Gud.
– Jag hade varit i Pingstkyrkan och gått en Alphakurs, men det var innan jag blev sjuk. Nu började jag gå dit igen. Och jag blev så väl mottagen. Alla hälsade och välkomnade. Det kändes som att jag genast togs upp i gemenskapen.

Tron kom tillbaka
– Jag började be igen och läsa min Bibel. Tron kom tillbaka, och jag kände en sådan glädje. Jag hade hittat rätt.
Annelie berättar hur pastorns predikningar fick henne att lyssna, förstå och lära sig mer. Och snart började även tankar på dopet växa fram.
– Ju mer jag tänkte på det, ju mer kände jag att det här ska jag göra. Jag gick på dopundervisning och blev ännu starkare i min övertygelse att detta är rätt.
Dopet skedde i Pingstkyrkan i februari 2012.
– Det var så fint. Den vita dräkten, hur jag stod där i vattnet och sänktes ner. Det var något som verkligen tog tag i mig. Jag får tårar i ögonen bara jag tänker på det.

Helad från ögonsjukdom
Annelie har också vid flera tillfällen fått uppleva fysiska helanden. För drygt tio år sedan led hon av en muskelsjukdom i sitt högra öga.
– Ögat drog ihop sig och jag blinkade hela tiden. Jag blev även sned i munnen. Var tredje månad åkte jag till sjukhuset och fick sju sprutor med botox. Det hjälpte så att ryckningarna minskade under en tid, men de släppte aldrig helt.
När helandepredikanten Charles N´difon kom till Hässleholm 2002 åkte Annelie och hennes dotter dit.
– Ärligt talat trodde jag inte på det, men jag blev nyfiken. När vi satt där så sa han att det är någon i den här bänkraden som har besvär med höger öga. Jag gick fram. Han bad för ögat i Jesu namn och sa att det inom några dagar skulle bli bättre.
– Jag var fortfarande tveksam, men efter några dagar var ögat klart mycket bättre. Jag kunde sluta helt med sprutorna.
Ett år senare var Charles N´difon tillbaka i Hässleholm.
– Jag gick dit och berättade att jag blivit helad sist, men att det inte blivit riktigt bra. Han bad för mig och jag kände hur en värme strålade genom kroppen. Och efter några dagar var alla symptom helt borta, jag har aldrig mer haft besvär med ögonsjukdomen. Det är ett mirakel!

”Vad har du gjort?”
Även på senare tid har Annelie fått uppleva fysiskt helande när Pingstkyrkan haft bönekvällar med evangelisten Christer Borg.
– Jag hade problem med en ganska besvärlig astma, och Christer bad till Gud för mig. Det kändes inom mig att något hände, jag var nästan på väg att trilla omkull. Och astman blev mycket bättre.
– Några dagar senare var jag hos doktorn. Då säger han: Vad har du gjort? Och jag får berätta om förbönen. Jag hade jättefina prover och kunde minska på medicinen. Och det har hållit i sig sedan dess.
– Helande är något som övergår ens intelligens. Men det sker. Och när sådant händer, då kan man ju inte annat än tro – och berätta för andra vad man har upplevt.

Tacksam för livet
Idag upplever Annelie att hon har ett jättebra liv – trots krämpor av olika slag.
– Jag är så tacksam att jag hittat tillbaka till min tro, och jag trivs så bra i kyrkan. Jag har gått om Alphakursen när den hölls på second hand, och nu har jag börjat med uppföljningskursen Beta.
Hon är också en flitig deltagare på second hands stickcafé.
– Vi är bortåt 20 personer. Alla pratar med alla och bryr sig om alla. Fast det kan låta som ett hönshus ibland…
Varje morgon läser Annelie Bibeln och ber för dagen. Likadant när hon går och lägger sig.
– Det kan kanske låta som en klyscha, men jag är så tacksam för varje dag, att jag kommer upp ur sängen och kan gå på mina ben. Jag är mer tacksam för livet idag. Synd bara att man måste gå igenom kriser för att verkligen kunna uppskatta livet.


Text & Foto: Eva Ruderstam. Med tillstånd av tidningen Inblick.


INBLICK är nyhetstidningen som beskriver omgivningen utifrån den lilla människans perspektiv. Med tyngd i kristna opinionsfrågor och tydligt ställningstagande för "dessa mina minsta" förmedlas nyhetsreportage med socialt fokus. I varje veckas tidning finns dessutom flera härliga reportage om vad Jesus gör i vanliga människors vardag. Kommer ut på torsdagar. Innehåller utförlig TV-bilaga från Kanal 10 och Kanal 10 Norge.