Ingrid tackar Gud även när livet är svårt

v.19-2011 - Ingrid Reportag
Kleptomani, en oönskad graviditet, känslor av skuld och skam – och ett barn som dog efter bara några månader. Ingrid Wetterstrands liv blev inte som hon hade tänkt sig. Men tron har burit genom allt och Ingrid har lärt sig hemligheten att tacka Gud, även när livet känns svårt.

Ingrid Wetterstrand är uppvuxen i en riktigt stor familj, med hela tolv syskon, en pappa som jobbade som präst och en mamma som var hemmafru.
– Visst var det livat många gånger, med många syskon i huset. Men det fanns också stor plats för kärlek och trygghet. Jag har alltid varit superstolt för att jag är en del av en så stor och härlig familj.
Sin tro har Ingrid alltid burit med sig, även om livet har inneburit många brottningskamper.
– Hela min barndom kände jag att jag var nära Gud. Ibland drömde jag profetiska drömmar. Härliga drömmar om änglar och om vad som ska hända när Jesus kommer tillbaka.

Snatteri blev kleptomani
Men hon var en tjej som ville testa mycket, och i femman började hon snatta. Först bara en pennvässare, som hon snabbt erkände att hon tagit och lämnade tillbaka till affären. Men snatteriet bara ökade.
– Vi hade ont om pengar i vår familj, och kompisarna hade saker som jag inte kunde få. Jag fick ett begär efter att ha prylar, och fortsatte att ta prylar i affärerna. Sen ångrade jag mig, berättade för mamma, och vi gjorde upp. Men så åkte jag dit igen.
– Jag utvecklade kleptomani, kunde inte ens gå in i en affär utan att se om det fanns larm eller inte. Och jag tog saker på ett sjukligt sätt.
– Det jobbigast var lögnerna mot alla runt omkring. Jag kunde stå och ljuga folk rakt upp i ansiktet.

Ett nytt samvete
Ingrid fick professionell hjälp, men åkte ändå dit igen. Ända tills en dag då hon gick i tvåan på gymnasiet.
– Jag låg hemma på min säng och grät, jag hade så mycket självförakt. Jag ropade till Gud, att nu måste du hjälpa mig, nu vill jag inte leva längre. Då fick jag, för första gången i mitt liv, höra Guds röst väldigt tydligt. Han sa att jag skulle ta en sopsäck och plocka alla saker i huset som jag tagit. Det gjorde jag. Det tog ganska lång tid, för nästan allt jag hade i mitt rum var stulet, och jag hade gett bort en del till mina syskon.

– Jag frågade Gud vad jag skulle göra nu. Så tittade jag ut genom fönstret och såg pappas tunna som han brukar elda i. Och så hörde jag rösten igen, som sa att jag skulle elda upp det där. Det gjorde jag, och när röken steg mot himlen var det som om begäret som fanns inne i mig följde med. Det försvann, och jag fick ett nytt samvete. Efter det har jag inte kunnat göra något som har med stöld att göra.

Gravid av misstag
Ingrid började studera till lärare, men hoppade av och började istället på en keramikutbildning på en folkhögskola.
– Jag levde ett dubbelliv. Jag ville vara en bekännande kristen, men samtidigt sökte jag bekräftelse från kompisar, och festade rejält.
En oktoberdag 2003 eskalerar allt. Ingrid festar med gänget på skolan och blir rejält full. Efteråt hamnar hon i samma säng som en skolkamrat och har sex.

– Så vaknar jag upp, inser vad jag har gjort och att vi inte har skyddat oss. Jag springer ut i natten. Jag är säker på att jag är gravid.
Ingrid köper dagen-efter-piller och bestämmer sig för att försöka förtränga och glömma det som har hänt. Men två veckor senare uteblir mensen och ett graviditetstest visar att Ingrid ändå är gravid.
– Mina ben vek sig, jag bara grät i flera dagar. Jag var 19 år gammal och hade massvis av framtidsplaner. Jag ville gärna ha barn, men inte på det här sättet. Jag hade tänkt mig bröllop och ett varmt kristet hem.

Behålla barnet
Ingrid åkte till sjukhuset för en definitiv kontroll som bekräftade graviditeten.
– Läkaren sa ”Ja, nu finns det två olika sätt att ta bort det här.” Han frågade inte ens om jag ville behålla barnet! Jag började gråta, och så sa jag till honom – och nästan till mig själv också: Jag ska inte ta bort det här, varför tror du det? Jag ska behålla barnet!
Ingrid åkte till sina föräldrar för att berätta.
– Jag berättade och sedan väntade jag på domen. Men pappa sa bara: Ja, du har ju åldern inne. Och så lade han inte mer skuld på mig, utan tröstade mig istället. Så stödet från familjen hade jag hela tiden.
Ändå var det tufft. Ingrid såg framför sig ett liv som singelmamma som skulle leva på bidrag och vara en belastning för samhället. Hon sjönk ner i en svart dal av självförakt och olust till att leva.

Tacka för det svåra
– Men under den här tiden kom jag närmare Gud. Det var han som höll mig levande och han var den ende som jag visste älskade mig. Jag ville så gärna bli kristen på allvar, men jag föll bara tillbaka hela tiden. Jag hade flera djupa samtal med mamma, och hon fick mig att ge upp försöken att vara en from syster, och istället förstod jag nåden. Jag slutade att vara krampaktigt kristen, och litade istället på att Jesus skulle gå med mig. Ett klokt ord från mamma var: Se på dig själv, då blir du förtvivlad, se på andra, då blir du förvirrad, se på Jesus, så blir du förvandlad.

Ingrid fick en bok om tacksägelse och bestämde sig för att tacka även för det jobbiga och svåra. Hon lade handen på magen och tackade för bebisen.
– Det var en viljehandling. Men efter det började det växa fram en kärlek till barnet. Jag kunde se fram emot människan, och inte bara se syndklumpen.

Livskamraten Thomas
Ingrid fick med sig studiekamraten Thomas till en kristen konferens. Där bestämde han sig för att följa Jesus – och strax därefter blev Ingrid och Thomas ett par.
Dottern Alma föddes, och tre veckor senare förlovade Ingrid och Thomas sig.
En kväll fick Thomas uppleva hur han blev döpt i helig Ande. Han sms:ade till Ingrid och berättade att han inte kunde sova, han bara skrattade och sjöng.
– Efter det förvandlades även vår relation. Gud blev grunden för allt. Familj, hem och företag. Det är så stor skillnad på något som är byggt på berg eller något som är byggt på känslor. När Alma var knappt ett år gammal gifte vi oss.
Ingrid och Thomas har genom åren varit flitiga besökare på olika Oas-konferenser och möten, för att få undervisning, uppleva mer av Jesus och växa som kristna.

Edwards syndrom
Ett drygt år senare föddes Ingrids och Thomas första gemensamma barn Ella. Det blev inledningen till en ny och väldigt jobbig period i livet.
Ella hade Edwards syndrom, en ovanlig sjukdom som drabbar fem barn om året i Sverige. Ett kromosomfel leder till en rad problem och missbildningar. Ella hade bland annat fyra hjärtfel.
– Vi fick höra att hon max kommer att leva i två veckor. Så det blev dop på sjukhuset, med 35 gäster och härlig lovsång. Men Ella överlevde och vi fick ta hem henne. Hon trotsade läkarnas diagnoser gång på gång, och vi tackade Gud för varje dag vi fick ha Ella.
Efter sex månader sedan visade det sig att två av Ellas hjärtfel hade läkt. Och trots att Ella råkade ut för infektion på infektion, så klarade hon att hänga kvar i livet.
– Sju gånger satt vi i samtal med läkare som sa att hon inte skulle klara det. Men hon trotsade läkarna och kom att påverka massvis av människor.

Mötte Ella i Himlen
Åtta månader gammal fick Ella sin andra lunginflammation på kort tid. Ena lungan kollapsade, och Ella blev medvetslös.
– Jag hade henne i famnen och sjöng för henne. På kvällen piggnade hon plötsligt till och började jollra – som ett tacktal till oss. Men på natten tog hon sina sista andetag – och dog.
– Trots sorgen och smärtan kändes det som att Himlen var helt öppen över oss. Aldrig har jag upplevt en sådan Gudsnärvaro. Jag kunde inte vara tyst, jag talade i tungor och sjöng lovsång. Och så höll jag Ella tills hon inte var varm längre.
Ingrid kunde inte sova, och plötsligt fick hon uppleva att hon inte längre var kvar på sjukhuset.
– Jag var i en ljus rymd, och någon kom emot mig med Ella i famnen. Jag fick hålla henne och jag förstod att nu var hon frisk. Jag lämnade tillbaka Ella och den som höll henne sa ”Jag passar henne tills du kommer hit.” Därefter färdades jag tillbaka, och fick se
Himmelens port som stod på glänt.

– När jag kom tillbaka till sjukhuset väckte jag Thomas och berättade. Jag tror att Gud tog mig till Himlen för att visa att Ella hade kommit fram. Gud har verkligen tröstat mig på ett övernaturligt sätt, och idag kan jag bara känna tacksamhet för den tid som vi fick ha henne. Det jag var med om bär jag med mig som en dyrbar skatt och ett underbart löfte från Gud om vad som väntar.

Berättar om sitt liv
Fyra månader efter Ellas död föddes lillebror Olle, som idag är tre år gammal. I familjen finns nu också ettåriga Stina.
Ingrid åker runt och berättar om sina erfarenheter, bland annat på kvinnofrukostar och konfirmandläger, under rubriken Livet blev inte som jag tänkt mig.
– Jag vill förmedla min attityd till livet och döden, ge hopp om Himlen och uppmuntra människor att tacka Gud, även när det är svårt. Livet är svårt ibland, men om vi väljer att tacka Gud när det är som allra jobbigast, då får det en påverkan både på oss själva och på människor runt omkring oss.



Text & Foto: Eva Ruderstam. Med tillstånd av tidningen Inblick.

INBLICK är nyhetstidningen som beskriver omgivningen utifrån den lilla människans perspektiv. Med tyngd i kristna opinionsfrågor och tydligt ställningstagande för "dessa mina minsta" förmedlas nyhetsreportage med socialt fokus. I varje veckas tidning finns dessutom flera härliga reportage om vad Jesus gör i vanliga människors vardag. Kommer ut på torsdagar. Innehåller utförlig TV-bilaga från Kanal 10 och Kanal 10 Norge.