Bill var pojken som ingen ville hjälpa

v.32 Bill - ARTIKEL
När Bill Wilson var tolv år gammal lämnade hans mor honom i ett gathörn. Där stod han i tre dagar innan en kristen man tog hand om honom. Sedan dess har hans hjärta slagit för barn som har det svårt. Idag är han grundare och ledare för världens största söndagsskola.

Men vi tar det från början. Bill Wilson föddes i ett alkoholisthem och fick en tuff uppväxt. Han har fortfarande en vanskapt bröstkorg till följd av undernäring som barn.

– Tolv år gammal sa mamma att hon inte orkade längre. Hon sa åt mig att stanna i ett gathörn och så lämnade hon mig. Jag stannade där i tre dagar utan mat och vatten. Folk gick bara förbi, men efter tre dagar var det en som stannade.
– Det var en kristen man som var på väg hem från sitt arbete. Han stannade sin bil, kom bort till mig och ställde en enkel fråga: Är du okej? Jag hade stora problem med stamning, men jag försökte förklara att mamma var borta och att jag var hungrig. Omedelbart såg han till att jag fick mat. Och fem timmar senare satt jag i bussen på väg till ett kristet läger. Mannen betalade för mig.

Två år i en städskrubb
På lägret fick Bill för första gången höra talas om Jesus, och där lämnade han sitt liv till honom.
– Mitt liv förvandlades genom att en man gensvarade på ett behov. Mannen hade en egen son som var svårt sjuk i leukemi. Han hade inget som helst ansvar att ta hand om mig. Men han såg ett behov – och han investerade i mitt liv.

– Vi väntar ofta på röster och uppenbarelser som ska berätta vad vi ska göra. Men jag tror att i de flesta fall är det behovet som är kallelsen. Därför kör jag fortfarande runt med min söndagsskolbuss i New York. Det är som om jag fortfarande hämtar mig själv. För det var med den händelsen och den mannen som Metro Ministries startade.
När det kristna barnlägret tog slut stod Bill utan både familj och bostad. Men en församling tog sin an honom. De röjde ur en städskrubb i kyrkan där Bill fick bo.
– Jag bodde i städskrubben i två år. Det här var 60-talets USA och då fanns inte det sociala skyddsnät som det finns idag. Men varje kväll kom någon familj från kyrkan till mig med sin överblivna mat. Jag tog hand om mig själv, gick till skolan och skötte mina läxor.

Mobil söndagsskola
Under den här tiden började Bill fundera på hur man ska nå de barn som aldrig kommer till kyrkan. Och när han blev vuxen förverkligade han sina tankar genom att starta Metro Ministries.
– Det är lättare att forma pojkar och flickor än att reparera män och kvinnor. Jag är en själv en produkt av den sanningen. Därför är det så viktigt att vi når barnen.
I Metro Ministries tar man söndagsskolan till barnen istället för tvärtom. De använder sig av lastbilar som kan fälla ner en vägg för att få en scen.
– Det blir en mobil söndagsskola, en sorts trottoarsöndagsskola. Vi åker ut till ställen där det finns barn som inte själva kan ta sig till kyrkan – soptippar, kyrkogårdar eller ghetton – och så berättar vi om Jesus för barnen.

– Idag har vi den största söndagsskolan i världen, men den finns i de sämsta delarna av städerna. Vi bor och arbetar i ghetton där det finns våld, droger, gängkrig och prostitution. Men det är områden där det växer upp barn, och vi vill visa dem att de inte behöver bli en del av våldet och drogerna. Vi vill visa på Jesus. Barnen måste förstå att det finns ett alternativ.
Bill har flera gånger fått höra att de här barnen är hopplösa, att det inte finns något att göra.
– Men de är inte hopplösa – de har bara inget hopp. Men Jesus kan erbjuda hopp till de här barnen.

Skjuten av rånare
Att arbeta i slumområden är farligt.
– Flera gånger har jag fått revben knäckta, mitt käkben har brutits och näsan har krossats ett par gånger. Jag har drabbats av sjukdomar som gulsot och tuberkulos. Jag har handgripligen kastats ut från hus, och jag har sett 22 mord på nära håll.
Häromåret var han nära att själv dö i ett attentat. Fast det var under ett besök på Manhattan i New York.

– Jag blev skjuten av en rånare, och det är ett rent mirakel att jag överlevde. Rånaren hade pistolen inne i min mun, och så tryckte han av. Men pistolen klickade och skottet gick inte av. Jag brottades lite med honom och sedan sköt han igen, så att halva mitt ansikte slets bort. Han trodde nog att jag var död, man brukar dö om man blir skjuten i ansiktet. Men jag överlevde och efter attentatet sa jag till Gud att jag skulle göra mer under resten av mitt liv än vad jag gjort tidigare.

Dit ingen annan vill åka
Metro Ministries (www.metroministries.org) arbete började i New Yorks slum, men har nu spridit sig till andra länder och städer. Bland annat arbetar de på soptippar och kyrkogårdar på Filipinerna, i Indiens slumområden och i det fattiga och jordbävningsdrabbade Haiti. Snart ska de börja ett arbete i Pakistan, och de siktar också på att starta söndagsskola på Gazaremsan.

– Vi åker till platser som ingen annan vill åka till. För där finns en generation barn som riskerar att gå förlorade.
– Vår byggnad på Haiti kollapsade under jordbävningen, och vår ledare fick en del av byggnaden över sig. Hon skadades allvarligt och vi trodde att hon skulle bli tvungen att amputera foten. I en vecka fick hon bo i en bil innan flygplatsen öppnade och vi kunde flyga henne till Florida för vård. Hon fick behålla sin fot, och tre veckor senare flög hon tillbaka till Port a Prince för att jobba med barnen.
Verksamheten finansieras med hjälp av givare över hela världen. Även kristen TV har varit en viktig del, och när Bill Wilson under våren besökte Kanal 10 samlades cirka 300 000 kronor in till arbetet.

– Behovet finns runt omkring dig. Jag har hållit på med detta i 40 år, men behovet är fortfarande min kallelse. Jag har samma eld som brinner i mitt hjärta, för min överlåtelse är starkare än mina känslor. En person kan göra hela skillnaden. Precis som en man valde att ta sig an mig, så vill jag åka till världens soptippar för att nå barnen med budskapet om Jesus.
– Du kanske tycker att du inte har något att erbjuda, det tyckte jag också. Jag var barnet som ingen ville ha, inte ens min mamma. Mina föräldrar var alkoholister och min syster prostituerad. Men när du tar det du har, och Gud får tag på det, då blir det något stort. Vanliga människor kan göra extraordinära saker – med Guds hjälp.


Text & Foto: Eva Ruderstam. Med tillstånd av tidningen Inblick.

INBLICK är nyhetstidningen som beskriver omgivningen utifrån den lilla människans perspektiv. Med tyngd i kristna opinionsfrågor och tydligt ställningstagande för "dessa mina minsta" förmedlas nyhetsreportage med socialt fokus. I varje veckas tidning finns dessutom flera härliga reportage om vad Jesus gör i vanliga människors vardag. Kommer ut på torsdagar. Innehåller utförlig TV-bilaga från Kanal 10 och Kanal 10 Norge.